Rensning

Morgonen

Vaknade utan värk imorse och fick en massa energi från igenstans. Tog tag i en sak som jag tänkt göra lääänge. Rensa bland mina necesärer. Har några med saker som jag inte ens vet vad det är men som ändå varit värda att spara för jag har velat testa produkterna.
Inget smink utan ansikts rengöring, hår kurer osv.  Rensade ut tre så det bara blev två kvar. Varje gång jag ser dom så tänker jag att ikväll ska jag prova den här eller den här men det blir liksom aldrig av, tiden finnsinte och om tiden finns så finns ingen ork.
Såhär såg morgonen ut iaf:

Sen har vi den här gullungen som alltid ska vara där mamma är:

My Life, My Passion & My Fashion

Mkt prat å lite sömn

Denna jävla värk som intagit min kropp är fan olidlig.
I fredas ååkte jag ner på mitt hjärta då jag helt enkelt inte stod ut med värken. Fick då veta att förutom blod och järnbrist så slår kroppen till med att ha massiva inflammationer och spänningar i nacken oxå. Ja ja vi tar väl allt på en gång så kanske man kan vara iaf någorlunda frisk i höst.
Fick smärtstillande och muskelavslappnande utskrivet och rådet att ta det lungt och inte bära ngt. Haha hon, läkaren kan omöjligt ha haft barn och utan tvivel så inte adhd heller. Om jag ska ta det lungt och inte bära ngt så får dom nog låsa in mig på en brits med tvångströja. Herre guuuud jag gör ju liksom inget annat än stressaar och bär och kånkar saker hela tiden. MEN, hör å häpna så tog jag det lungt hela helgen och inte bärde jag ngt heller!

Barnen åkte till Jonas i fredas.  Jag hade då redan städat och gjort klart det mesta så jag skulle slippa göra ngt resten av helgen.
Emil kom hit från sthlm och vi chillade lite och tvättade färdigt innan vi tog på oss typ VINTERKLÄDER och besökte marknaden. Mötte upp MIxon, Walle och Natha och gjorde dom sällskap. Dom andra dårarna åkte karusell (jag kunde ju inte för nacken därav bitterheten) medans jag passasde alla grejjer.
Köpte inget just på fredagkvällen men det skulle ju ändras under helgens gång.
Gick hem vid elva halv tolv tiden då dom stängde. Och mina stora älsklingar var redan hemma när vi kom hem. Dom tyckte det va så tråkigt nere på marknaden. Måste återigen säga att det var bättre förr...........som den antika människan jag e. När jag var ung så var det skit mkt folk och kompisar ute och man hade super skoj. Nu var det inte alls lika mkt folk och dom som var där var fulla snorungar (för ni får ju inte tro att vi söp som as och stod och spydde längst lillfjärden) haha!! Nu fick man nöja sig att gå i en lten dimma av morfinets härliga verkan.  Näerå men jag fick ju smärtstillande utskrivet och jag har alltid vägrat tagit tabletter (förutom alvedon) men nu tog jag faktiskt en och peppar peppar så hjälpte det lite, inte helt men kunde iaf röra mig och lägga på ett fejk smajl under make up:en som var väldigt behövlig för att inte skrämma iväg alla andra. Såg och ser fortfarande helt tärd ut, röd blå under ögonen och påsar som heter duga under dom två små blå jag har till ögon.
Skulle ta upp till nio tabletter om dagen men kan säga att jag tog EN om dagen å resten av tiden så blev det alvedon och diklofenak. Jag är livrädd för tabletter och därför så vet alla att om jag tar starkare piller än just alvedon så är jag riktigt jävla sjuk. 

Lördagen startades med en smärta som gjorde helvetet till en dröm. Fy fan säger jag bara, låg och kved och nästan grät så fort jag rörde nacken. Fick lite massage och tog en tablett och efter en timme så var det uthärdligt igen men dock inte alls bra. Mixon kom och jag duschade en skållande het dusch för att få min stela nacke att kunna bli lite flexibel och iaf kunna böja  lite på huvudet.
På med fejset igen och ner på marknaden. Handlade desto mer denna gång, det blev lite buddhas, ganesha, strumpor till dom små, rökelsehållare, rökelser m.m. mkt fick jag av Emil som även fick äran att bära allt, stackarn!!!!!

Grillade hemma med mixon, under tiden maten blev klar så kom nathalie, walle, alex och nån mer innan dom gick ner mot marknaden. Vi åt och sen gick vi ner ännu en gång, var så jävla dum i huvudet å åkte virvelvinden då smärtan var hanterlig, tror ni det blev bättre av att sitta och skumpa runt runt runt i en karusell som höll på att få inälvorna att komma ut i ryggen då annso the crazy bitch (vem är det?) skrek att vi villeha mer  fart.  Avslutade lördagen på Mc donalds å gick sen hem!!!!


Söndagen började värre än lördagen men vafan nu började man ju få in vanan att alltid ha smärtstillande bredvid sängen och ta en det första man gör (helst innan man vaknat). Fick lite massage och blev väl någorlunda som folk igen.  Mixon kom och varför svika en vana, vi gick ner på marknaden för sista gången.  Vi köpte kryddor, kokosbollar, chokladtoppar, godis, kola, marknads nougat, chips och en massa annat som egentligen bara är onödigt skit men som man just då inte kunde leva utan..............suck!!

Sex på kvällen va vi hemma igen typ. Emil packade ihop sina grejjer å åkte ner till sthlm igen och jag fick värk igen.................

Måndagen blev det inte heller så mkt vila för då började jag jobba, ja jag bet att jag egentligen inte alls borde jobba nu men vafan man får ju psykbryt om man går hemma hela tiden oxå. Har för fan blivit folk skygg av den här sjukskrivningen. Jobba jobba jobba, det gick bra iaf och jag tog det lungt å dessutom vaknade jag utan värk från helvetet, nu var värken i skala med malmö ist. Jag ska ju dock bara arbetsträna nu ett tag innan jag går ut på riktigt igen. Är på mitt gamla jobb och gör livet surt för dom haha. Igår kväll (måndag) var en tung kväll då jag tänkte analyserade och grät efter Erik, Asså jag har fortfarande svårt att förstå att jag aldrig mer kommer att träfffa honom. Jag älskade  den mannen och jag vet att han tyckte lika om mig fast vi var ovänner och hade bråkat när han gick bort.

Idag är det tisdag och jag har varit på jobbet och tagit hand om vårt gym, handlat, hämtat ut en massage dyna (som  det dock va för mkt taktil beröring över så den ska skickas tillbaks), städat, tvättat, lagat mat och gjort det vardaliga med massa barn. Har efter allt det här haft värk igen och jag ångrar bittert att jag inte kan vänta och ta det lungt men men imorgon är en ny  dag och jag hoppas den har mindre värk med sig och mer energi och ork. Loui ville vara med mamma på jobbet idag och jag tänkte att " vafan han får väl det då", jag menar hur länge kan man välja att ha med han på jobbet och hur länge VILL han var med mamma så vi körde på och han hjälpte till på gymet och har varit så duktig så min lilla pärla men imorgon blir det dagsi för han då jag ska vila och försöka bli lite bättre i värken efter dagens
comeback av värk. Ska tillägga att mina stora flickor har hjälpt mamma med att gå ut med sopor, plockat undan och masserat under dessa dagar och för det är jag dom evigt tacksamma. Mina nästan stora små hjärtan.

Handlingen för idag

min middag för idag som inte alls e som den borde men jag orkade helt enkelt inte göra ngt bättre, kidsen fick annat men då jag är så himla kräsen så blev det ägg mackor ist. 

Satte även upp en ljuslykta på väggen som kommer göra det mysigt kalla höstkvällar

Lokalen där gymet ligger som mitt jobb har. 

Sovgott å dröm sött!!!!




My Life, My Passion & My Fashion

En massa skit snack

Många selfies har det blivit under sommaren

Utgång på G med bästa vännen Angelica

Mys med en krasslig vincent

GirlPower

Lilla ligist loui <3

Sköna sommar

Nathalie på midsommar

Cerine på midsommar

Ätit god mat

Loui slagit ut ännu en framtand så nu har han ingen kvar.

Finns det ngt bättre än tonfisksallad

Cerine och jag på väg mot gävle sjukhus

Vincent på akuten här i hudiksvall då han har sån himla dum förkylnings astma

Jag och mina boys

 

 

Jag kommer bli bättre på att lägga ut bilder och kort men har allt på datorn som J tog med sig när han flyttade så måste försöka få honom att komma ihåg att föra över alla bilder till ett minne.

På midsommar var vi hos min älskade mamma och grillade, hela familjen. Vi hade då ännu inte separerat. Tänk om man hade vetat då vad man vet nu, undra om man hade gjort något annorlunda och undra om man hade försökt ändra det som hände. Ja det läre man aldrig få veta så ingen ide att sitta och grubbla.

 

Vi var även iväg i början av juli på ett familjeläger eller en familjesemester ute i skogen. Vi åt mat, lagade mat, spelade spel och lekte lekar ute med en massa andra människor. Vi fick oss en nypa friskluft iaf. Dagen efter vi kom hem så separerade vi så vi har inte varit singlar så länge.

 

Eftersom våra barn har adhd så ansökte vi om en resa till sthlm från min stora dag. Där vi blev beviljade en resa tur och retur med tåg, inträde på grönan och åkband för 10 pers. Även ett present kort på 1000 kronor till mat där inne.  Vi åkte den 19 juli. Jag, Jonas och min älskade vän Wael och alla fem barn. Även min syster och hennes barn å barnbarn var med och våran brors förra tjej å hennes barn. Vi hade en super trevlig dag på grönalund med strålande sol och mycket skratt. Barn med funktionshinder kan ju få ett speciellt armband och föräldrarna med för att barnen inte ska behöva stå i kö. Då får man helt enkelt gå in till karusellerna via bakvägen och denna tjänst är så uppskattad då mina barn i annat fall skulle få värsta utbrottet och det skulle inte bli en endaste karusell åkt. Men nu hinner vi med fler än man kan åka nästan och det är helt underbart för barnen att slippa få utbrott och bara kan njuta av dagen. Barnen med funktionshinder får även ta med sig fem kompisar när dom åker och får även sitta kvar och åka fler gånger utan att behöva kliva ur karusselen.

Tack Min Stora Dag. Bilder ska Mailas till er bara jag får bilderna till den här datorn.

Jag och Wael sov över i sthlm med Nathalie och Cerine för att få lite egen tid med dom stora kidsen och för att vi helt enkelt ville stanna en natt. Hade helst stannat för resten av livet i den staden, jag älskar ju som ni kanske vet stockholm.

 

Jag nathalie och Cerine var ner till sthlm för två veckor sedan oxå, vi besökte graven på årsdagen såklart och passade på att träffa barnens moster och kusin. Att besöka graven är så himla jobbigt men samtidigt är det en lättnad att se att graven finns där, att det ser bra ut och att få planera lite nya blommor och läman fina kort med välvalda ord på.

 

 

 

Redan september är det oxå och det börjar bli kallt när man ska stå ute och röka. Usch till helgen är det marknad här i staden och efter det brukar man kunna vara rätt så säker på att hösten är här. Men ska bli mysigt med lite marknad och gå å strosa. Barnen ska till pappa i helgen och det betyder att jag blir hemma själv på lördag för nathalie och cerine ska sova hos ett par kompisar då, jag och angelica ska passa på att gå ut och slå våra lurviga i taket tnkte vi men oxå pasa på att gå och kolla i olika stånd. Fredag är såklart dom stora hemma men då kan jag tänka mig att dom ändå ska hänga nere på marknaden så dom ser man väl inte skymten av så mkt. Själv ska jag passa på att mysa ner mig i soffan med en bra film och en godispåse.

 

Även att folk sedan jag och jonas separerade stör sig på att jag lever, har ett liv och på att vi faktiskt kan vara lyckliga fast vi just nu genomgår en skillsmässa. Jag har fått nån anmälan på Soc om att jag knarkar, om att jag inte ger mina barn mat, om att jag misköter mina barn osv. 

WTF är det för fel på människor som drar in mina barn i sina problem. Jag har aldrig i hela mitt fucking liv knarkat, jag har dessutom blivit intagen den senaste tiden av polisen för pissprov då dom tyckte jag såg påverkad ut men jag kissade såklart rent. Soc gjorde ett oväntat besök efter en anmälan och jag gav dom fria händer att söka igeinom allt om dom ville men dom sa själva att dom inte var ett dugg oroliga då vårt hem är kliniskt rent och mina barn mår bra. Nu sist var vi iväg på ett möte, jag, jonas, nathalie, cerine och filippa. Dom tog med barnen till ett eget rum och satt och pratade med dom medans jag och jonas fick sitta i ett rum och fick svara på en massa frågor. Vist är det bra att myndigheterna reagerar när barn far illa och jag förstår att dom måste agera men asså folk som vill jävlas eller förstöra eller vad dom nu är ute efter har jag ingen förståelse alls för. Jag vet vem som gjort en av anmälningarna och den människan är för övrigt helt störd i huvudet sedan innan så det var inte så oväntat.

Jag borde kanske inte lägga ut såna här privata saker men jag är ju rätt öppen av mig och eftersom det endast är skitsnack alltihop och Soc inte ens har inlett en utredning så känner jag att jag kan dela med mig av även den här saken.

Är mycket konstigt att anmälningarn kommer in nu efter vi separerat då dom även uppgett saker som berör Jonas. Mycket konstigt oxå att jag på två månader hunnit med att bli knarkare, slutat ge mina barn mat och omsorg. Herre gud, mina barn är väl ändå det bästa jag har och jag skulle väl aldrig för allt smör i småland riskera att förlora mina diamanter även fast jag i små ögonblick skulle kunna sälja dom för en billig peng.

Jag hoppas att folk ger sig och att vi får leva våra liv i lugn å ro men i den här staden ska man inte vara så säker. Har folk inget att prata om så skapar dom något, sen är allt igång. Men kul att man kan fylla någons liv med att vara huvudämnet iaf.

 

 

 

Är lite ringrostig på det här med att blogga och skriva men jag kommer väl in i lunken om ett tag.

 

Nu ska ja å angelica ta en tur på hemköp och ta en cigg.

Och JA jag lämnar mina små kids som sover med sina större syskon som är 14 och 13 år när jag ska ner på hemköp i max tio miuter. Någon som har invändningar så kom gärna med dom istället för att snacka bakom ryggen på mig! Även att jag har en granne som är en klippa och som hjälper till när man behöver hjälp å han bor dörr i dörr. Å mina stora tjejer ringer om något skulle hända tex om  loui vaknar så ansträng inte era hjärnor med att fundera nåt mer på det nu utan fokusera på allt fantastiska som jag gör ist som tex. sliter ihjäl mig för att ta hand om mina älskade barn, att jag får alla fem adhd barn upp till skolan varje morgon fast jag själv är utbränd och egentligen inte orkar stå upp, att jag gör olika maträtter varje dag för att maten ska behaga alla mina barn, att jag hänger halvt ner i en sopcontainer för att fiska upp louis hjälm för at han inte ska skada sitt huvud, att jag som ensam tvättar åt sex stycken varav två tonåringar själv och endast får en tvätttid i tvättstugan i veckan, att jag håller på mina regler och rutiner fast jag är själv och barnen kan få en till bristningsgränsen ibland. Jag är en lika bra mamma för mina barn som dom flesta andra föräldrar är så döm mig aldrig utan att ni vet vad jag gått igenom.

 

Tack för mig !!!!!!

My Life, My Passion & My Fashion

Då, nu och för alltid

Sitter här hemma och har tre v fem barn hemma.
Känslorna sköljer över mig ibland av hur lycklig man är som har fem friska barn (ja om man bortser från adhd men det är mer ett "normaltillstånd" i min släkt än en sjukdom).
Att Anders valde att gå vidare och inte se sina barn växa upp gör mig så ledsen. Att han förmodligen hade ångrat sig om han hade sett sina underbara kids idag men han va en rastlös och rotlös själ som inte fick ro förrens han somnade in tyvärr. Jag funderar på om allt hade varit annorlunda om jag fortfarande hade varit tillsmans med honom. Jag vill gärna tro att det hade varit annorlunda och att han hade levt men det kan man ju aldrig vara säker på. Ibland är jag så himla arg på honom för att han gjorde det han gjorde och lämnade oss här själva men oftast när tankarna går till honom så är det med ett brustet hjärta och med tårar i ögonen. Jag vill att han ska få se sina barn som för varje dag blir större och om några år är självständiga ungdomar. Barnen saknar honom till å från. Man tror inte att man ska vänja sig men det gör man, man vänjer sig vid att aldrig höra hans röst, av att aldrig se honom men att acceptera detta är svårare. Jag skulle ge såååå mkt bara för att få en lite stund med honom igen. Jag skulle berätta vilken underbar person han var, vilken bra pappa han va, hur mkt vi älskar honom och att saknade aldrig går över. Man saknar fast man vet att det är helt meningslöst för man får likosm aldrig mer se honom (inte i detta liv iaf).
Jag beskyller mig själv väldigt mkt för hans död och det kommer jag alltid att göra, vi bråkade liksom några timmar innan han dog och jag vägrade låta honom ha barnen i Örebro dit han sa att han skulle flytta så länge inte han kunde visa upp negativa pissprover. Vi bråkade och gjorde som vi alltid gjort..................sa massa dumma saker till varandra. Jag sa att han var en värdelös pappa som inte kunde hålla sig drogfri och för att han hela tiden sa till sina barn att han skulle göra si å så men aldrig kunde hålla det han lovat. Nu i efterhand så ser jag lite klarare och vet att det var hans sjukdomar som gjorde det. Han var lite av en mytoman, han var drogberoende och hade en outredd adhd plus en massa saker i sitt bagage från sin barn/ungdom som han inte hade bearbetat. Ja det kanske inte är en ursäkt för hur han i vissa fall betedde sig men det ger iaf mig lite mer förståelse för varför han alltid höll på som han gjorde. Klart jag viste allt det här då också men nä man lever så nära det och vet att man har dom nära så är det lätt att vara hård och kall och kläcka ur sig massa saker som man sedan kan ångra. Så tänk på det alla där ute, Säg inte dumma saker och gör inte varandra illa utan tänk lite längre och gör inte som jag gjorde, du får leva med det resten av livet sen. Jag trodde väl aldrig att Anders skulle försvinna från oss, var den någon jag trodde jag alltid skulle få ha i mitt liv så var det han. Vi va som lång å ler halm. Vi var som bill å bull. Vi var inte Annso och Anders utan vi var ett när vi levde ihop. Kommer ihåg en gång då en soc tant sa att hon aldrig hade mött ett par som var så sammansvetsade som vi var. Nio år i år men jag kommer aldrig glömma då nettan ringde mig med gråten i halsen och sa att jag skulle sätta mig ner, jag förstod på en gång att det handlade om Anders men det tog flera år innan jag hade fått in att han var borta. På urnsättningen nere i sthlm så fick jag lite panik och ville ta med mig honom hem igen. Jag har aldrig gråtit så mkt över ngt som jag har över honom. Inget kan ta ifrån mig mina minnen av honom och jag är rätt duktig på att underhålla dom för att dom inte ska försvinna. Barnen kommer inte ihåg så mkt av sin pappa längre men det gör ju inte att dom saknar honom mindre för det. Han finns  med oss varje dag. Jag känner hans närvaro ibland och dom stunderna är jag evigt tacksam för. Glömmer aldrig när vi skulle åka utomlands strax efter hans död och barnen vägrade först gå på planet för dom va rädd att vi skulle köra på pappa där uppe bland molnen. Usch!!!!  Jag känner en sån enorm skuld och är honom evigt tacksam för att han gav mig två underbara barn. Älskar dig då, nu och för all framtid min älskade Anders. Vi ses på andra sidan!!!!!!






My Life, My Passion & My Fashion

Summering

ojOjo  va länge sedan jag skrev och så himla mkt har hänt sen sist.  Det är nästan tre månader sedan jag skrev sist och det har varit välbehövligt och nödvändigt för mig att bara släppa allt. Synd att läsar siffrorna minskat drastiskt men jag förstår er men hoppas att ni vill hänga med nu då jag ger bloggen en sista chans. Jag kanske inte alls kommer att skriva varje dag men jag kan lova er att det blir betydligt mer än vad som varit under det senaste halvåret.
Så vad har vi haft för oss då, jo jag jobbade hela juli och halva agusti på heltid medans vi hade lov och efter det har jag jobbat så fort jag har orkat och känt att jag har ngt att ge. I slutet av juli så drog jag och Filippa ner till sthlm, en mamma och dotter snabbis i storstan. Vi bodde på hotel och vi gick på grönalund. Vi hade en trevlig resa även fast hon inte alls va på nåt åka karusell humör så vi blev nästan lite ovänner då jag tjatade och hon vägrade, tror hon åkte fem karuseller den gången.

I början på agusti firade vi vår femte bröllopsdag och vi hade en mysig kväll hemma efter kidsen lagt sig. Vi tar en weekend nu i vinter ist, vart vet vi inte än men jag vill att vi håller oss i sverige iaf.
Barnen gick på dagis nästan hela sommaren då jag jobbade och J jobbade förutom två veckor som han hade semster.

Jag hade en tid på röntgen i agusti gjorde en datortomografi på lungorna. Fick förra veckan svar från det och det var ett besked som jag verkligen blev glad över men lite förvånad och lite bitter över.  Läkaren på Medicin tog bort min lungemfysem diagnos då han inte för ett ögonblick kunde förstå hur jag hade kunnat få det från första början, mina lungor ser fina ut om man bortser från att det finns lite ärrbildning eller vad han sa efter alla lunginflammationer. Jag ifrågasatte hur jag kunde ha fått en sån diagnos från första början och han sa att om man tar ett djupt andetag på röntgenbilden så kan det se ut som om man har emfysem. öh jaha där ser man synd bara att jag har medicinerat lite väl mkt helt i onödan bara. Men jag är så himla ycklig just nu över det men det är ju som man brukar säga, det ena avlöser det andra så nu har jag lite andra problem ist.

I slutet av agusti drog hela familjen ner till sthlm i fem dagar för att bara vara och för att besöka graven. Vi hade det super trevligt och jag kommer att skriva ett enskilt inlägg om det senare. Tanken med resan var en liten semester men eftersom jag hade planerat in så mkt för oss så blev det mer semester när vi kom hem ;).
Första dagen åkte vi på hotellet och lämnade väskorna och duschade av oss resan, drog iväg på naturhistoriska och kollade in lite dinos. Stora avdelningen för dinos var avstängd just då men mini dino fanns och jag tror alla blev nöjda ändå. Så underbart vackra och stora djur såg vi, barnen var helt lyriska efter besöket och framför allt vincent som har kommit in i en dinosaurie period och så fort vi åkte pendel eller tunnelbana och åkte in i en tunnel så sa han att vi åkte i tidstunnel och vi hamnade i olika tidsåldrar för dinos. Haha ja han är så gullig.  Käkade och åkte hem till hotellet efter en snabbis på stan för att lugna Nathalie och Cerines shopping nerver.
Andra dagen var en lördag och jag hade bokat in Nathalie, Cerine och Filippa på Alvgrim, rollspel för barn. Alvgrim som precis har flyttat ner till Vaxholm från att ha legat här uppe i hälsingskogarna är ett äventyr för barn från 7-12 år som går ut på att dom ska spela rollspel med kläder och gillen. Helt makalöst kul för barn som är lite äventyrslysten och som gillar att leka och har fantasi. Cerine har varit med förut men det var första gången för Nathalie och tyvärr sista oxå då hon blir 13 snart och för Filppa var det första men dock inte sista gången. 
Gå in och kika på deras hemsida ALVGRIM.
Iaf så åkte vi dit på lördagen och typiskt nog så började det regna och blåsa som en tok medans vi vär där så det första vi fick göra var att gå in i en butik och köpa jackor till Nathalie och Cerine som trots att jag sa till dom tog på sig shorts och linnen. Under dom två timmar som äventyret håller på så höll vi oss mestadels inne pga vädret. Loui tyckte mest om båtturen över till kastellet. Vincent var för liten för att vara med så han blev ju super ledsen när han såg att barnen fick klä ut sig och leka så jag köpte lite pirat kläder i deras shop som han genast tog på sig, barnen glad# mamma glad.
På eftermiddagen och på kvällen åkte vi ut till huddinge till Nettan och Patrik, käkade pizza med dom och sen drog vi hem igen ut på lidingö.  Älskar att bo på lidingö under våra vistelser i sthlm, det är så lungt och perfekt avstånd in till stan.
Alla somnade som klubbade sälar den kvällen.
Söndagen klev vi upp fem typ för jag hade bokat en dagskryssning till oss och båten avgick 7.45 från slussen/stadsgårdskajen. Barnen viste ju inget av det vi gjorde då det var små överraskningar till dom så dom var inte alls så pigg på att kliva upp den tiden utan att dom viste vad vi skulle göra men så fort dom såg åt vilket håll vi gick vid slussen så fattade dom att det var mot båten. Vi åkte med den nya vikingline båten, Grace. Båten var helt klart fin men jag tycker ju att alla båtar ser likadana ut men men kanske bara är jag som tycker det.
Vi åt frukost på båten, lekte massor i alla lekrum som fanns, barnen var med på alla aktiviteter som ville vikning hade och vi vuxna shoppade massa godis, faktiskt ingen alkohol alls då vi hade hemma sedan förra redan och dessutom så var det ingen av  oss som orkade bära med oss det hem sen.
Vi åt lunch och middag oxå och alla i buffen så man var så himla mätt när man kom hem till hotellet igen så den dagen blev det inget resturang besök inne i stan utan vi tillbringade lite tid tillsamans på rummen innan vi somnade.
Måndagen skulle tillbringas på grönan men eftersom dom öppnade tre så hann vi med lite shopping före, barnen var inne på sitt älskade hollister tre gånger tror ja och massa saker blev det att bära med oss i resväskor på vägen hem.
Åkte tillbaks till hotellet innan vi begav oss ut på djurågrn med alla påsar.
När vi kom till grönan så var det helt perfekt väder, perfekt med folk, barnen kunde bara springa till en karusell och hoppa på och åka för det va ingen kö alls. Helt perfekt. Filippa åkte allt den här gången och jag tror att det beror på att pappa åkte med henne för hon vet ju att jag är rätt duktig på att skrika när man kommer upp i högre höjder.  Hon åkte faktiskt Balder eller vad den heter, träbanan.
Vid sex så kom det ett mörkt moln och himlen öppnade sig över oss, ösregn och eftersom pappan till kidsen nurå promt skulle lämna regnkläderna hemma på rummet trots mina protester så tog vi spårvagnen in till stan igen.  Barnen var nöjda för dom hade åkt så mkt under dom timmarna som vi var där så inga sura miner förutom Cerine som var sur över att hon inte köpt ngt kort från då hon åkte fritt fall, så hon tjatde hål i öronen på oss om att vi skulle åka tillbaks och om vi inte gjorde det så var vi värkdens dummaste föräldrar.  Kan tillägga att hon inte fick sin vilja igenom den gången.  Eftersom tjejernas kusin på pappas sida var med på grönan så lämnade vi av henne vid pendeln innan vi gick in på pizza hut och käkade och hörde regnet smattra mot asfalten.
När vi kom till hotellet så var klockan redan tio så det var typ sängen för loui iaf och vi andra kollade på tv tills vi slocknade. 
Tisdagen var det då äntligen på gott och ont dags för att besöka graven (barnens pappas) men först så åkte Nathalie och Cerine ut på bossän och tränade med Ola (Rapace) medans vi packade ner alla utspridda saker i väskorna.  Hur gör ni bär ni är på hotell, packar ni upp allt ni har i klädväg och hänger upp det eller får det ligga kvar i väskan? Jag är dock en av dom som packar upp allt och lägger i fina högar och hänger upp kläderna för att undvika att dom blir så skynkliga så det får jag alltid sota för när det är dags att ge sig av.

Jag, syrran och Nathalie och Cerine åkte iväg på graven ute i botkyrka och där mötte vi upp Nettan och Patrik, det regnade så tyvärr blev det ingen långvarig tripp denna gång men vi planterade blommor och satt där en stund innan vi åkte in mot stan igen. J och Filippa, vincent och loui var kvar inne i stan och roade sig på egen hand medans vi var på graven.

Sen väntade vi en timme innan tåget skulle gå och den tiden spenderade jag på designtorget haha ;)

Vid tio kom vi hem till hudik igen och då var barnen måttligt roade av att vara på resande fot kan ja säga, den ena surare än den andra.  När vi ska gå av perrongen så finns det ju såna där gamla grindar som man öppnar för att komma ut från rälsen liksom............fattar ni?  Iaf så råkade J slå upp grinden som satt fast rakt på vincents ögonlock så blodet sprutade och ungen skrek. Jag tokig på J som inte ser sig för och ungarna sura griniga och vincent som skrek och grinade som en tok vilket jag mkt väl kan förstå. Tvingade iväg J upp på akuten med vincent och där limmade dom såret men han hade blåöga i några dagar efteråt vilket han inte alls tyckte va så kul. J hade dåligt samvete efter det och har faktiskt blivit lite mer försiktig nu. Det var ju egentligen inte J ;s fel då grinden satt fast och vincent precis när den åker upp sträcker fram sitt huvud, ödet slumpen kalla det vad ni vill..........

Det visade sig dagen efter att kidsen varit sura och griniga pga att dom började bli sjuk för jag fick vabba resten av veckan med både loui och vincent.

På fredagen den 29/8 drog jag med mig min klasskompis Angelica på zumba och det var behövligt efter semesterns alla onyttigheter.
Lördagen åkte jag ner till västerås för att besöka min kusin, min morbror och min kusins barn.  Åh va sällan man ses när man egentligen inte bor så långt ifrån varandra.
På söndagen 31/8 fyllde våran älskade Loui två bast, han fick tårta på sängen och massa presenter.
En helt perfekt dag för en liten kille som han.

Tisdagen den 2/9 var det premiär för afrobeats på mitt gym så då var man där och guuud så kul det var, love it och går så ofta som jag kan!
Helgen därefter var det hälsingmarknaden som är en stor marknad med flera hundra knallar med stånd med olika saker, massa karuseller.  Jag jobbade på freda kvällen men gick en sväng efter jag slutat. Hittade en ljuslykta och en fin tavelram och lite annat på under en halvtimme.
På lördagen jobbade jag på morgonen, kände mig lite konstig men la inte så stor vikt vid det. När vi var inne hos en dam så tuppade jag av helt plötsligt, kände mig lite yr och illamående innan. Har aldrig någonsin svimmat förut och dom tillkallade sjuksyster som tog blodtrycket på mig och det var kraftigt försänkt sa hon.
Dom skickade hem mig i en taxi och jag var dålig i två tre dagar innan jag gick till doktorn.
Doktorn tog ett snabb ekg och dom såg nån avvikelse på hjärtat så i helgen som var så hade jag ett 48 timmars ekg på mig och inväntar ultraljuds tid men det kunde ta upp till tre månader.
Jag mår relativt bra nu men jag känner av lite hjärtklappning, illamående och ibland även smärta i bröstet i hjärt trakten.  I natt vågade jag knappt somna då jag fick ont som faaan en stund innan vi la oss.  Jobbigt som fan att inte veta vad det beror på och vad det är för ngt. Jag brukar inte bli rädd för min egen skull men när det har med hjärtat att göra så är det inte så kul längre.

Veckan efter hade vi tid på Bup för en nyinskrivning av nathalie igen.  Haha vi kom in på bup igen och jag känner segerns sötma över bitchen som skrev ut oss.
Filippa gick till sin talped. igen och hon hade gjort lite framsteg men skulle fortsätta hos henne några gånger till för att se hur det utvecklar sig.
Söndagen den 14/9 hade dom gratis dag på gymmet och massa pass hela dagen efter varann, me love. Så jag tog med mig Angelica igen och gick på fem av passen den dagen. Tränings värken efter ska vi inte tala om men det var problem med att sätta sig på toa i tre dagar men efter två var jag tillbaks på gymmet för ett afto pass.

Efter det har det bara blivit lite sporadisk träning men inte som förut och inte som jag vill men har inte riktigt vågat då jag känt mig så himla trött och dessutom så är barnen sjuka igen och har ont i halsen och min hals känns inte helt okej heller men det bryter ju aldrig ut.

Förra veckan så tillbringade jag all min lediga tid på missions kyrkan för att hjälpa dom med förberedeslser inför klädbytardagen som hölls i slördas. Det är en väldigt uppskattad tillställning och försäljningen uppgick denna gång till 197.000 kr vilket var lite mindre än i fjol men vi hade tjugo mindre inlämnare då det blir för mkt annars.
Jag är inte aktiv inom kyrkan annars men detta är ngt som jag verkligen gillar att göra. Jag hjälper för det första kyrkan och sen alla som kommer å handlar och dessutom så får man ju se vad som packas upp och får förtur på det som ska säljas. Hittar faktiskt mkt fint där, vinterskor som är oanvända, ytterkläder som lätt kan navändas som dagiskläder och massa annat.  Me like!!!
Så på lördagen efter jag jobbat i kassan färdigt där så drog vi till mammsen som fyllde 70.
Gav  henne presenter, åt tårta och smörgåstårta och hade det allmänt bra.

I tisda´s jobbade jag igen kväll och det gick bara bra, var ledig igår och idag jobbade jag dag, imorgon är det dags för några timmars jobb på dagis och på lördag jobbar jag kväll på ett annat ställe.

Mitt upp i allt detta så började vi med en renovering för tre veckor sedan som precis har blivit klar. Vi har byggt vägg, tapetserat den väggen, möblerat om så vi har nu sovrum i en del av vardagsrummet med ett draperi för, vincent och loui delar numera rum och filippa har ett eget, vi har tapetserat i cerines rum, möblerat i filippas rum, möblerat i hallen, möblerat i vincent och loui;s rum och varit på ikea och köpt saker till rummen. 
Haha även att impusiva Annso sålde köksbordet en kväll utan att ha ett nytt så vi satt i två dagar på golvet och åt innan jag köpte ett i ren despiration så nu har vi ett vitt bort med stolar ist för vårt indiska bord som vi hade innan.  Adhd personifierad kanske man kan kalla att jag är.

Detta vart nog världens längsta inlägg och ni som kommit ända hit har gjort det så himla bra och ska ha en stor eloge.

Ett inlägg kommer med massa bilder från vår sommar och från vår mini semster i sthlm.  Ikväll eller imorgon ska jag sätta mig ner och överföra alla bilder.

På lördag kommer jag förmodligen inte hinna skriva kan jag säga redan nu men håll ut en bättring är på g...............................



See ya



My Life, My Passion & My Fashion

Blåsor, Vita arkivet och studiebesök

Vaknade som vanligt i sista minuten och fick i stort sett kasta på mig kläder och lägga nån snabb make för att hinna med bussen upp på dagis.
Barnen hade J varit uppe och fixat med, även försökt väcka mig men jag är värre än en hormonstinn tonåring att få upp på morgonen.  Hatar när klockan ringer, dom gånger jag hör den vilket inte är ofta villsäga.
Hoppar av bussen och inser att det mer eller mindre e storm och ångrar valet av jacka till pojkarna, satte endast på dom softshell jackor men hade skickat med flecejackor, byxor och galonisar. 
 Kom på skolan i tron att jag skulle få göra prov idag men icke sa nicke, vi skulle på studiebesök på begravningsbyrån fonus.   Samma byrå som hjälpte mig med att fixa å dina inför Anders begravning och hjälpte flickorna mkt. Hon kom ihåg mig/oss trots att det gått hela sju år sedan.
Vi pratade en massa ang Anders grav och rent allmänt en stund efter besöket var klart.
Lunchade med Darling, lyx då han kom upp på skolan med mat.  Tycker inte om mc donalds men men man får väl offra sig för mannen ibland eller hur?

Har känt mig lite halv hängig hur länge som helst nu och därför inte velat träna å idag så somnade jag i skolan, inte på lektion tack å lov eller jo på sätt å vis men vi hade ingen lärare så det gjorde inte så mkt.
 Åh vet ni vad en lärare kläcker ur sig idag? typ att "är det ingen ordning på er, ni ska väl vara här när det är prov.................va äre för strul!!!!"
VA, jag blev så arg när jag fick höra det så jag höll på att explodera.  Jag vet att just hon menade verkligen att vi var knäppa som inte kom till provet.
en sak ska hon veta och det är att mina barn och min familj går före ett prov i skolan BIG TIME!!!!
Dessutom var det inte ens hon som hade provet.
 Jaja släppa å gå vidare annars kommer jag konfrontera henne oxå å det kan sluta i dåliga betyg med just henne för hon är en typiskt månniska som har favoriter bland eleverna.

Slutade fyra å åkte då med en klasspolare å handlade.  Skönt med sällskap ibland när man ska handla så det va trevligt.

När jag kom hem hade alla kommit hem redan och det var fullt ös. Loui:s blåsa hade spruckit idag och jag som sa att dom skulle ringa mig då för då tänkte jag hämta hem honom pga infektionsrisken men dom hade antagligen missat det men såret såg fint ut och skinnet var fortfarande kvar som ett skyddande täcke tack å lov.
Nathalie har tjatat om att dom släpper baby lips på åhlens imorgon så hon kommer nog att vara först ner efter skolan imorgon.  Galna barn det är idag som är så intreserade av smink, bodymist, läppsyl, lukter m.m. Fan ut å lek krig i skogen som en annan gjorde liksom.
 Har även postat Cerines och nathalies ansökningar till wild kids. Nathalie har ju sökt en gång förut och fick åka ner på audition eller hur det nu stavas.........men där tog det stop tyvärr så nya försök detta år.  Värsta vore väl om en kom med och inte den andra, då blir det andra världskriget här hemma för att glädjas med andra det kan inte mina barn göra ännu men det kommer väl med tiden de å .

Har inte ätit nå godis på hela dagen idag fast nu när jag tänker efter så har jag ju käkat en mc flurry,  två bullar så jag har ju ändå ätit socker......................skit årå.   Nya tag imorgon med det!!!!!

Inga kort i detta inlägg då jag har problem med att flytta korten så att dom hamnar där jag vill att dom ska hamna så bilder från dagen har ni i inlägget nedanför!!!!!



Godnatt å sovgott!!!!


My Life, My Passion & My Fashion

My Life, My Passion & My Fashion

Finaly in stockholm again!!!!

Ja men då var vi i stockholm igen då.
Åkte vid tio i morse.  Å usch va jobbigt det var att kliva upp halv sex för att ha gott om tid innan farmor eva skulle möta oss i stan för att hämta upp Filippa och Vincent. 
Gode gud va jobbigt det var att lämna bort mina fina.  Jag hade nån tår på kinden kan ja säga å till å från så kommer tankarna till dom igen!!!!  

Vi började med att cheka in hotellet när vi kom hit.  Fyllde på våra Sl kort å drog hit till älvsjö.
hotellet är väl okej,  vi har ett rätt rymligt rum och barnen gillade bastun.

Åkte och mötte upp nettan å nimili och köpte fina blommor till graven. 
Blev så underbart fint på graven. Önskar jag hade åkt ner oftare.
Cerine visade att hon saknade sin ölskade pappa medans nathalie mer stänger allt inne.
Fick några bilder under dagen iaf.

Väntar på bussen som ska ta oss från näsviken in till hudik vid sju i morse, fett trött.

Saknar han så satans mkt.

Asså gravplatserna är ju för små ju, jag vill kunna plantera hur mkt som helst där ju.

Efter graven drog vi till visätra å  käkade pizza med nettan, nimili och anders.

Nu ligger vi på rummet efter en skön och efterlängtad dusch å kikar på råttatoui eller hur fan det stavas. 

Mysigt värre har vi det!!!!

Näe imorgon är en ny dag och vi ska ladda för den nu!!!!

My Life My Passion My Fashion

Älskad & Saknad

Min kära kusin hade letat igenom gamla kort och lagt ut på Fejjan.
Även detta.

Jag & Min Älskade Anders.  I vår första lägenhet, måste ha varit 1998.





Herre gud vad ont det gör att tänka på honom.  Spelar ingen roll hurmånga år det än går så försvinner aldrig smärtan och allt det andra.
Barnen saknar honom otroligt mkt men tror dom skyddar sig lite genom att inte prata alltför mkt om honom.
Finns inget som kan ersätta honom, spelar ingen roll hur bra plast pappa dom än har så kommer han aldrig ta Anders plats och inte skulle jag tillåta det heller.  Tror inte Jonas vill ta platsen som pappa heller.  Dom hade sin pappa i några år och får försöka se det possitiva ur det.  Minnas & glädjas åt dom stunder dom hade!!!
R.I.P

Tänker på Anders!!!! R.I.P

Darling sover snart men jag kan inte sova känner ja.
tänker på helgen som kommer.  Då är det Allahelgon!!!
Tända ljus på gravarna....................

Åh himel va jag saknar min älskade Anders!!!
Har inte tänkt på det så mkt den senaste tiden men antar att jag haft så mkt att göra och så mkt i huvet ändå.  Jo tänkt har jag självklart gjort.................det gör jag varje dag.  Men jag har inte funderat så mkt på allt runt omlring som jag brukar göra.
Hoppas att det håller i sig.........................att jag tänker på honom men inte allt annat som båverkat/påverkaroch som hade med hans liv att ögra!!

Anders skulle ha varit 29 nu.  Snart 30.  Men han blev inte det, han blev bara 26. 
varför ska livet vara så orättvist????
Det finns så många våldtäktsmän,  pedofiler m.m som inte förtjänar denna jord. En plats som en far till två underbara flickor skulle förtjäna mer. 
Varför kunde jag inget göra????  Varför varför   varför????
Jag blir tokig på mig själv ibland.  Hur länge ska jag behöva älta detta????
När får jag ro ???
Det är så många frågetecken som aldrig kommer att få ett svar!!!

Min älskade Anders!!!
Nathalie & Cerines pappa!!!
Nettans älskade bror!!!
Jannes enda som här i livet.
varför måste just du gå ifrån oss????

För fan ta dig kragen och kom hit igen.  Dina barn saknar dig, jag saknar dig!!! Skulle göra sååå mkt för att bara få hålla om dig,  höra din röst och se dina läppar le!!!

(kortet är taget här hos oss 5 månader innan han gick bort.)

Du finns i mina, i barnens tankar och minnen och framförallt i vårt hjärta.  Där kommer du alltid att stanna. Ingen eller inget kan ta dig ifrån oss där. Där är du trygg!!



My Life My Passion My Fashion

Bilder från helgen

LITE BILDER FRÅN HELGEN!!! 

Hotellet

En  

 Evig

Väntan ............ 

Kusinerna Nimili och Nathalie på lekslottet 

 Graven...............

Vi tände en massa ljus, satte dit både rosor och orange/rosa blommor.

Fint ska han ha det våran Anders!!!

 La dit en sten som jag tyckte passade.

Så då har ni fått lite bilder att gotta er med.  Har massor av bilder men jag anser att lite måste man behålla privat oxå. 

Ja dagen har bestått av en massa tårar och en massa tjat.  Både jag å barnen grät som bara den vid graven.  Cerine som har börkat prata mer å mer om sin pappa grät långt efter vi lämnat graven.  Usch det har verkligen varit skit jobbigt.  Vad fan kan man göra när ens barn står å storgråter över deras döda pappa???  INGET, VERKLIGEN INGENTING.  Trösta och försöka prata men va fan hjälper det.  Han är lika död hur fan jag än gör!!!  Mina älskade älskade barn. 

Jobbig dag som sagt var.  Tjatt från barnen för allt å ingenting fast mest efter godis och glass!!!

Efter graven tog vi med oss Nimili till hotellet så Anette fick göra sitt prov för skolan och så barnen fick träffas lite mera.  Tog pendeln till Huddinge och gick å strosade lite där.  Ett par jeans och en mössa till Vincent vart det.  Imorgon hoppas jag hinna med lite shopping till Nathalie och Cerine.

Sen bussen för att möta upp Nettan å Anders för en välbehövd Pizza.  Klockan var halv åtta innan vi kom därifrån så efter det så drog vi hem till hotellet.  Barnen fick leka lite nere i lobbyn där dom har en Alfons Åberg hörna för barnen. Upp och sen har alla badat å duschat. 

Barnen ligger i sina sängar och några sover men ja å jonas är vakna iallafall.  Jonas löser korsord och jag sitter och ska nätshoppa lite tänkte jag. 

 

Imorgon äre en lugnare dag:

• Njuta av ännu en morgon med hotell frukost.
• Packa i ordning på alla våra saker.
• Ge oss av mot stan.
• Låsa in våra väskor för att göra plånboken lite mindre.  N&C måste få lite kläder, dom har växt ur nästan alla sina kläder under sommaren.

Ja sen så åker vi hem och det ska faktiskt bli rätt skönt det med. 

Kommer bli en skön och helg med massa mys och kanske kanske min kära man tar med sig barnen ut på en svamp-letar- tur i skogen så jag får pyssla lite för mig själv med nya gardiner m.m.

Nu ska jag pussa på min älskling.

SOVGOTT!!!

 

 

 

With Love: My Life My Passion My Fashion

Sthlm

Ligger i sängen på hotellet nu. Barnen sover och bara ja å lovely är vakna.
Var uppe me tuppen i morse,  sju gick tåget från Hudik så fem klev vi upp.  Usch å fy men men det gick det med!!!
När vi kom fram så tog vi pendeln ut till Älvsjö och där vi även är nu eftersom hotellet ligger här.
Gjorde oss i ordning på rummet och vilade lite.  Fick bara ett rum eftersom det andra inte var städat ännu.
Tog pendlen vidare ut till Huddinge för lite shopping och lite mat.  Blev Mc donald´s och lite kläder till barnen. 
Sen vidare mot flemmingsberg och till Nettan m.fam
Väl hos Nettan så tog vi ganska fort beslut på att vi skulle bege oss ut till Tullinge för ett besök på Lekslottet.  Inge grönan eftersom det regnar. Barnen accepterade det bra och var glada för lekslottet. 
Nathalie som inte sovit ngt alls inatt var super trött och iiriterade sig på Cerine hela tiden.  Nathalie var lite orolig över att vi skulle missa tåget eftersom det gick så tidigt.  Lillgumman.
Lekslottet var ett bra tidsfördriv idag då väderet var piss och tröttheten gjorde sig påmind.
Efter det så tog vi bussen till Tumba för åter ett besök på Mc donalds´ och på Willys´. 
Sen tog vi pendeln hem till Älvsjö igen. 
Vi hade fått vårt andra rum när vi kom tillbaks.  Nu har vi två stora rum med en dubbelsäng i varje och en extra säng i varje plus en resesäng till Vincent i vårt rum.  Barnen delar på ett rum och vi på det andra.  Det är ju ett connecting rum så det är ju dörr emellan.   Bra det!!!

Nu sover även Jonas. Hör hans djupa inandningar.  Gulligt!!!

Imorgon är graven som gäller.  Usch tycker det är lika jobbbigt varje år. 
Tänk att det redan har gått tre år sedan min älskade Anders gick bort.  Kan inte fatta att tiden har gått så fort.
Minns det som igår ju!!! Nettan ringde med gråten i halsen och jag anade redan då vad det var men när hon frågade om jag satt ner så förstod jag att det var som jag hade befarat.  Min älskade Anders var död.  Han är så jävla saknad och älskad.  Kan inte förstå varför och hur det egentligen gick till (har fått olika historier).  Mina barns pappa var borta och skulle aldrig få se sina barn växa upp, mina barn skulle aldrig mera få krama om och höra sin pappas röst.  Ja det är jobbigt som fan än idag och antar att det alltid kommer vara så. 
Morgondagen blir jobbig men ack så nödvändig.  Jag kommer alltid att åka ner på årsdagen. 
Barnen tycker det mest är tråkigt men jag tror det beror på att det kommer så mkt känslor på en gång som blir svåra att hantera för dom.
Blommor ska han få och ska leta rikigt fina sånna oxå.
Även att vi ska på ytterligare en underbar människas grav den 11 september.  Då i Bjuråker!!!  Usch ja så orättvist kan livet vara ibland.  Ta vara på det medans du fortfarande kan!!!

Nä nu ska jag sova så jag orkar upp till frukosten som serveras här på hotellet.  Är ju en av många bra saker med att bo på hotell.................frukosten!!!  

Kort från dagen kommer men inte nu.


Love..................

With Love: My Life My Passion My Fashion

En sorgens dag

En sorgens dag!!!!

Du finns hos oss i våra hjärtan!!!

R.I.P

With Love: My Life My Passion My Fashion

Anders

Nu har snart helgen gått.............fort går det!!!

Idag har vi bara varit hemma, Jonas pappa skulle komma men han ringde och sa att han skulle komma imorgon istället.
Min pappa skulle oxå komma för han skulle hämta gymmet åt mig men han ringde oxå och sa att han inte kunde idag. Synd att dom ringde så jävla sent bara så vi inte hann med så mkt annat idag än vänta på dom.
Cerine åkte igår eftermiddag till Eva, jonas mamma. Kom hem idag på eftermidda´n. Hon hade haft skoj och tyckte det var skönt att komma ifrån systrarna lite och allt bråk.

Nu sover alla barn utom Vincent. Han ligger i soffan med en nyvaken pappa. Jonas somnade ivanlig ordning med Filippa.
Själv så har jag kollat på Sluten Avdelning. Så bra dokumentär.






Igår hade jag en dag som var väldans jobbig igen.
Saknade min lilla Anders så jävla mkt.
Kan inte förstå att jag inte ska få höra hans röst nå mera. Han är död!!! Så svårt att få in och vet inte om jag är mottaglig att få in det heller.
Jag har aldrig känt sån samhörighet med ngn som jag gjorde med han. Inte ens med Jonas faktiskt. Vi var verkligen ett och ställde upp för varandra vad det än var. Vi visste att vi hade varandra vad det än var. Vi gjorde varandra mkt illa jag å Anders men vi fanns där för varandra i alla väder ändå.
Jag ångrar alla dumma saker jag kunde säga till honom men det är ju lite sent nu att ångra. Det var ju för hans skull och för att han skulle fatta. Jag viste ju inte hur jag skulle kunna få honom att inse det enda rätta. Ta tag i sitt liv och fatta vad livet egentligen går ut på. Jag var frustrerad och rädd för att det som till slut hände skulle hända.
Hade han funnits här idag och det stog mellan honom eller mig så skulle jag lätt offra mitt liv mot hans (om jag visste att han skulle göra det bästa av sitt liv och ge barnen den trygghet som dom behöver).
Ibland kan jag bli arg och förbannad på Anders än idag för att han var så egoistisk och lekte med döden och förlorade, att han inte fattade vad han hade som insats. Att han ens chansade med sitt liv. Våra barn behöver/behövde ju honom lika mkt som dom behöver mig. Att han var sååååå mkt värd och att ingen kan ersätta honom för dom.

Ännu mera förbannad blir jag på hans sk. mamma som inte har brytt sig ett skit om honom under hela hans liv. Inte ett skit visade hon honom att han var älskad. Hon sket fullständigt i honom och det visste han så väl själv oxå.
Efter Anders död så har hon "den falska" som jag kallar henne. Har hon ...........ja jag vet inte men hon måste ju ha dåligt samvete eller nåt för hon har ju börjat bry sig så oerhört mkt om allt som har med Anders att göra nu. Gravvården, lägger blommor på graven och diverse saker. Hade jag fått bestämma så hade hon fan inte fått sätta sin fot på graven men tyvärr så kan jag inte bestämma över det.
När jag å Anders levde med varandra och hade fått Nathalie så tog hon sig tid och pengar att åka upp och träffa oss (å då är det ju hennes son och hennes första barnbarn vi pratar om) EN ENDA GÅNG och det var på Nathalies dop. Så uselt!!! Brydde sig inte ett skit om varken Anders eller hans barn.
Trodde att det kanske skulle påverka henne när Anders dog, att hon skulle vara mera rädd om det som Anders lämnade efter sig men icke!!!
När Anders dog så slutade hon skicka julklappar, födelsedags presenter och det lilla hon hade ringt innan (vilket jag inte ens vet om det skedde ngn gång) upphörde.
Jag ringde upp henne när hon skulle ta ett sista farväl av Anders och bad henne ta kort på honom när han låg där och såg fridfull ut som hon sen skulle skicka till mig, tror ni hon gjorde det ngn gång??? Näe den jävla apan sa att dom måste ha kommit bort i posten. Subba!!!!
Hade jag vetat att hon inte skulle skicka korten så hade jag kanske gjort ännu mera för att kunna åka ner till Örebro den dagen. Ångrar det så mkt nu men men vad hjälper det????
Ringde upp henne ett tag efter Anders hade gått bort och frågade varför hon inte ringde ngn gång å vet ni vad bitchen sa???
- Det har jag ingen bra ursäkt för!!!!
Öh, nähä okej!!!

Sen den dagen har jag inte brytt mig ett skit om henne och inte barnen heller för den delen. Dom vet inte vem farmor är och jag kommer aldrig uppmana dom att ta kontakt med henne. Dom frågade en gång vem hon var och jag sa som det var att hon är pappas mamma men som inte var snäll mot varken Anders eller mot dom så att hon inte är så mkt att känna.
Tur att dom har farfar å Marie som finns där trots sina egna problem.


Ja Anita du kommer att ångra dig en vacker dag men det måste du ju få komma på själv. Du ska ju veta att det är försent när du än gör det!!!
Du har inte många kvar av dina egna längre och det har du dig själv att skylla. Du har grävt din egen grop och som man bäddar får man ligga!!!

Att jag sen då lägger Anders död på henne gör ju inte saker å ting bättre precis. Har mina anledningar till att göra det. Hon kunde ha förhindrat det om hon inte hade tänkt lite men det verkar ju inte vara hennes starka sida direkt.


Ja som ni kanske förstår aå har jag rätt mkt ilska i mig mot henne. Jag verkligen hatar henne. Som jag ser det så tog hon bort (eller iallafall hjälpte till) att ta bort mina barns pappa från dom. Och min älskade Anders från mig.

För även om jag inte levde med Anders så fanns han med i mitt liv som mina barns pappa och som en nära vän som jag kunde ha gått i döden för!!


Nog om det nu, jag blir bara förbannad och ledsen igen.


Imorgon ska vi, alla utom Nathalie som är på skolan in till stan.
Jag ska på MVC för efter kontroll, byta byxor åt Jonas, byta underkläder till mig och lite annat.

Nä nu ska jag duscha snart!!!!