Asså livet............
Igår mådde jag piss då jag av olika orsaker. Kunde inte stå upp utan att svetten sprutade och det svartnade för ögonen på mig. Idag är det lite bättre med efter gårdagen så är jag väldigt sliten just och har sovit stor del av dagen. Jag å loui som tänkte åka ner till sthlm ikväll men det blir inställt då jag mår som jag mår.
Fast jag mådde piss och knappt kunde stå så kommer man inte ifrån sin adhd så jag kämpade mig igenom dagen med besök och städning efter ett mini kalas för loui som fyllde 5 (mer om det i ett annat inlägg)
Jävla adhd å va energisk å aldrig någonsin vila.
Men men det gick ju bra ändå. Har btw varit i en svacka nu ett tag pga min bipoläritet och då isolerar ju jag mig från omvärlden å rider ut stormen tills allt blir ljusare och bättre. Under dom perioderna hatar jag beröring och jag vill helst inte prata i telefonen heller utan dt går bra att ha kontakt med folk genom att skriva men att prata å vara social är skit jobbigt just då.
Jag är och har alltid varit en sökare. I yngre dagar så sökte man mer spänning än vad man gör idag, nu söker man nya vägar för att få vardagen att fungera bättre och nya vägar för att göra det så bra som möjligt för alla runt omkring en.
Dom flesta som känner mig vet ju om hur jag blir och accepterar det och dom är guld värda!
Ibland är man över social och vill umgås med folk mest hela tiden och vill vara i fokus mkt men sen i perioder så kryper man in i sin grotta och gömmer sig för att man mår mindre bra.
Jag har alltid älskat att lära mig nya saker och är ständigt på jakt efter nya utmanningar och älskar att träffa nya människor, att våga vara sig själv å bli accepterad för den man är har inte alltid varit en självklarhet, många har svikit och många har man själv valt bort men idag är jag så pass trygg i och med mig själv och står stadigt på jorden så nu vågar man visa vilken människa man är. Har lite galna sidor som många inte riktigt kan förstå sig på men man känner ganska snart vlka människor som är som en själv och vilka som inte är det. Man kanske inte visar just dom värsta psyk sidorna hos sig själv för alla för då hade man nog blivit inlåst vid det här laget haha.
Låter ju som jag är riktigt knäpp men så är ju inte fallet. Utåt sett så är jag nog rätt vanlig om man bortser från att jag har fem barn som inte kanske tillhör normantalet på barn och förutom att jag syns å ibland hörs vart jag än är. Att jag alltid säger som jag tycker å alltid är ärlig.
Men tror nog att alla anser att jag är rätt normal vilket jag oxå är fast jag inte är och nog aldrig kommer räknas som en vanlig svensson.
Idag är jag väldigt tacksam för mitt liv och för alla i det och för allt jag har. Jag är glad för det mesta som jag varit med om för det har gjort mig till den jag är idag och format mina värderingar osv.
Jäklar vilket djupt snack det blev nu men just idag är jag väldigt djup av mig.
På återseende.
Auf wideschen
My Life, My Passion & My Fashion
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar