Skapa ditt eget drömliv!!!
Välkommen tilll vår värld!!!!

torsdag 7 september 2017

Under all kritik

För en vecka sedan så gjorde jag en abort då jag hade en ofosterlig graviditet, allt finns och växer som det ska förutom att det inte finns ngt foster i fostersäcken. Då blev det ju ett måste att göra en abort för att få bort den växande säcken och få bort graviditeten från kroppen då kroppen själv inte fixade det. Efter jag hade gjort aborten så blödde jag ovanligt mkt, å då har jag gjort aborter förut och även fått missfall och vet exakt hur mkt man kan blöda utan att det är ngn fara. Den här gången så blödde jag enormt mkt och jag kunde inte stå upp utan att det rann ur mig, dagen efter uppsökte jag gyn då jag kände att ngt inte stod rätt till men läkaren där konstaterade att det var normalt. Normalt, hur fan kan det vara normalt då jag inte kan stå upp utan att det rinner ut å aldrig slutar. Man har ju inte hur mkt blod som helst i kroppen liksom.
Sen åkte jag ner till sthlm och allt va frid och fröjd. Blödde men det avtog efter några dagar, jag tyckte det var konstigt då jag brukar blöda i typ fem veckor efter en abort.

Sen under dom senaste dagarna har jag haft en fruktansvärd huvudvärk och den har liksom inte släppt som den annars brukar göra. Även min nacke har varit helt paj. Värktabletter efter värktabletter har fått pumpa runt men utan resultat.
Igår blev jag helt plötsligt ur och jag fick svårt att andas, tänkte först att det kanske va en panik ångest attack men det va inte riktigt så som det brukar vara då så efter en stund fick jag lite panik då jag inte blev bättre så jag gick in till min kära granne som alltid ställer upp. Han skjutasde ner mig på akuten. 
På akuten fick jag först träffa en doktor som frågade massa saker och både han och jag trodde ändå att det rörde sig om en panik ångest attack, tills han fick prov svaren på min crp. Mitt blodvärde och järnvärde var under all kritik så det va nog därför jag mådde som jag mådde sa läkaren.  Dom kallade ner även ner gyn jouren för att kolla så att allt va som det skulle i magen så jag inte skulle förlora mer blod osv. 
Allt såg bra ut och allt som ska ut va ute, thats fine!!! 
En annan läkare kom in efter ngn timme och han hade inte ens en anning om att den första läkaren hade varit inne hos mig och tagit prover och undersökt mig. Har dom ingen kommunikation alls på bygget. Den nya läkaren bad om blodprover från armen och jag var inte i skick att streta emot så mkt fast jag har värsta sprut fobin, bara det tyder på att jag va rätt kass. 
Efter proverna var tagna så var det en väntan igen och efter ett tag så kom läkaren in och beättade att min kropp inte hade så där överdrivet mkt blod och att mitt järn värde verkligen var så lågt som dom vid första provet konstaterade men resten av alla prover hade dom tappat bort, whaaaaat!!! Kan det verkligen få ske, att dom tappar bort prover???
Iaf så skulle jag få blod och järn. Slutade med att jag blev hemskickad med en infart i handen och skulle bli kallad morgonen efter, alltså idag.  Jag var ju rätt slut så jag sov till elva och ingen hade ringt, ringde ner på akuten och där visade det sig att läkaren inte hade skrivit ut min journal så dom viste inte vad som skulle göras men han hade dock dokumenterat att jag skulle dit idag. 
Dom skulle ringa upp för dom skulle lösa det hela men efter två timmar så gick jag ner dit och sa återigen som det va, dom fattade ingenting och ringde upp på avdelningen där jag skulle få bli påfylld å dom i sin tur hade ingen info om att dom skulle kalla mig. Så efter många om och men så fick jag äntligen komma dit och få påfyllning. Ska det verkligen få gå till såhär????



Är fortfarande trött och sliten men det kommer förhoppningsvis bli bättre. Jonas är här och hjälper till med barnen då jag är som sagt rätt slut som artist. 

Imorgon är  det marknad och vincent filippa och loui ska till jonas över helgen. Själv ska jag se om jag pallar gå ner nåt och kika lite. Sen ska jag vila vila å vila lite till. 

Tack Angelica som kom å höll mig i handen och som alltid är det bästa stödet.
Tack Emil för ditt stöd på avstånd. Du är bara så gullig
Tack Jonas för att du finns och hjälper till med barnen.
Tack ..... för att du alltid finns där och för att du är den du är. Love ya!
Tack mamma för hjälpen med kidsen igår.
Tack Wael för att du bryr dig och kom förbi för att kolla till mig. Älskar dig!
Tack Micke och Linn för all hjälp. Bästa grannarna man kan ha!!!
Å tack alla andra rnt omkring som finns i mitt liv! Ni äger!




My Life, My Passion & My Fashion

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar