var nöjd med hur du ser ut. du är bäst, störst och vackrast

Herre min gud vad snö det ska komma, mkt snö ska det förstås vara såhär framåt jul men om snön kunde komma i takt med plogbilarna så vore allt så mkt bättre. Jag är ju egentligen väldigt skonad då jag faktiskt inte måste utanför dörren med vagn å massa gnälliga kids på nån förskola en mil bort utan kan bestämma själv när, var, och hur vi ska gå utanför dörren, mammaledigheten kan vara så lyxig ibland vettu.

Ibland längtar jag efter att göra nåt annat men å andra sidan så är det så underbart och härligt att vara hemma med Kidsen även om även det blir jävligt jobbigt ibland beroende på barnens humör.

Får väl se om jag ska plugga nu i februari eller hur det blir. Jag vill fast ändå inte!

Ställde mig förresten på vågen imorse och insåg att jag väger fan bly om man jämför med innan grossessen med Loui.

Vägde ca 47-49 kg innan och nu tio kilo mer men jag mår jäklarns bra nu (om man bortser från att inga byxor passar), hade detta inträffat för ett två år sedan hade jag mått skit och vägrat gått utanför dörren men nu mår jag bra.

Jag är älskad av så många å framför allt av min man och barn oavsett vikt. Det viktigaste är ju faktiskt hur man mår.  Jag äter mat när jag vill och därför orkar jag oxå med mer, inte minst med barnen. Jag har dock lite problem med ryggen och axlarna och nacken men det beror inte på vikten för det hade jag redan med Filippa i magen.

Det jag ska ändra på är att jag ska börja träna igen men inte med mål att gå ner i vikt utan mitt mål är att träna upp ryggen och alla andra muskler nu efter ett års vila. Jag såg kort på hur jag såg ut tre månader efter jag fått Filippa, hon är född i mars och i juni vägde jag 47 kilo och såg verkligen ut som fan. Ett benrangel. Helt ärligt så skulle jag inte vilja se ut så igen. Å inte fan mådde jag speciellt bra heller. Klart man kunde ju ha alla kläder utan problem men då kan jag lätt ha dom problemen mina kilon ger eller köpa nya kläder i större storlek. Jonas håller med och jag tror faktiskt att han verkligen gör det, ingen kan väl tycka det är speciellt mysigt att kramas med knotor å ben heller. . . . . . Lr jo förresten damen med skelettet då men jag förutsätter att hon är en på miljarden. Näe nu gott folk ska jag ta hand om febriga Loui som för den delen har varit till doktorn igen. Virus va domen. God fortsättning på denna vita kalla dag allesammans äng

Published with Blogger-droid v2.0.4