Vi Sex

Godmorgon på er!!!
Har nu skickat barenn på skolan efter att ha haft ett allvarligt snack med dom om allt deras bråkande.  Jobbigt men det var nödvändigt.  Jag står inte ut annars. Tror att även dom tyckte det var skönt att få prata av sig lite.  Alla grät men vi kramades länge innan dom gick.  Viktigt viktigt att kunna prata med sina barn även om jobbiga och svåra saker tycker jag.
Speciellt jobbigt för N tror jag eftersom hon är så känslig.   Hon skjuter upp jobbiga saker.  Så som detta och som hennes far.  Hon vill inte gärna prata om honom om inte hon själv börjar prata om han för hon vet att det är skit jobbigt och att hon, jag och alla andra blir ledsna. 
Men men jag tror jag fick fram ett budskap till dom iallafall och det var det viktiga. 
försöker få dom att förstå att det kanske inte alltid är så viktigt att få som man vill och att man kanske inte ska bråka om allt hela tiden för att tex. sitta där man vill vid middagen är kanske inte i slutändan inte så otroligt avgörande ändå.  Huvudsaken är att man mår bra och är lycklig.  Har även försökt få dom att förstå att jag är sjuk och att jag inte orkar med bråk, slagsmål, tjat och gnat från morgon till kväll men det är inte så lätt att få fram det utan att ge dom skuldkänslor.  Aja jag har gjort ett tappert försök iallafall.


Enligt 30-Dagars Temat ska jag nu skriva om min första kärlek.  haha jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Men gjorde ett försök att knåpa ihop ngt.


Min första kärlek
Jaha ja ja som jag skrevi går så träffade jag min första riktiga kärlek när jag gick i nian. Han var åtta år äldre och hade varit med om en hel del i sitt liv. Jag var totalt förälskad från första stund jag såg honom. Skolkade varje dag bara för att hänga på stan för att kanske få se honom. Det fanns något i hans sätt som gav mig något tillbaks och som gjorde att jag fick lite respons. Så tog jag genom gemensama bekanta reda på hans namn och lite mer om honom. En dag så var jag bara tvungen att prata med honom. Kunde inte se honom försvinna utan att jag ens pratat med honom juh. Jag gick fram och vi började prata litesmått. När jag gick därifrån svävade jag på moln. Fick hans nummer och självklart ringde jag. Vi träffades och så fortsatte det i nåt år. Vi var aldrig ett par är viktigt att poängtera tror jag. Idag kan jag vara rätt glad att vi aldrig var det oxå. Han var ung och jag var yngre och vi levde livet fullt ut båda två. Idag har jag en helt annan syn på livet och har andra värderingar. Även han har förändrats en hel del.


Nu femton år senare så har vi fortfarande viss kontakt och det uppskattar jag otroligt mkt. Han är inte bara min första kärlek utan även någon som jag kommer ha varmt om hjärtat så länge jag lever.


Ja så mkt mer varken vill jag eller kan jag skriva om min första kärlek.








Nu ska jag börja göra mig klar och sen gå in och väcka min lilla grabb som fortfarande sussar.
Filippa börjar bli sjuk, har en himla hosta och är hes som få.  Hoppas inte lillstumpan ska få feber bara.  Usch inge kul när ens barn har feber och bara ligger i sängen och inte orkar göra ngt.  Man är så maktlös.
Måste dessvärre ta ut henne in till stan idag då det är nästintill ett måste från barnen att inhandla langos ingredienser.  Sen så måste ju smörgåstårts ingredienser oxå köpas.  Aja får bli en snabb visit i stan idag.







My Life My Passion My Fashion